Snedvriden lönesättning
Medellönen för anställda födda i utlandet är i genomsnitt 2 000 kronor lägre än för anställda i födda i Sverige. Det går inte att utesluta att detta till viss del beror på lönediskriminering, men i en ny LO-rapport finner man att det främst beror på klass, yrke, sektor och invandringsår.
– Vi har i tidigare undersökningar kunnat konstatera att invandrare utsätts för diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. De har svårare att komma in på arbetsmarknaden och är ofta överkvalificerade för de jobb de erbjuds. I denna undersökning har vi velat se om invandrare också diskrimineras lönemässigt, säger LOs avtalssekreterare Erland Olauson.
Oavsett födelseland så finns löneskillnader som bland annat beror på vilken klass och vilket yrke eller sektor man arbetar inom. Majoriteten av de anställda som är utlandsfödda har arbetaryrken.
En jämförelse mellan utlandsfödda och svenskfödda arbetare i Sverige visar dessutom att medellönen för de förra var 900 kronor lägre i månaden år 2003. Medellönen för en svenskfödd arbetare var då 18 000 kronor i månaden, medan motsvarande siffra för utlandsfödda arbetare var 17 100 kronor.
Delar man in gruppen utlandsfödda arbetare utifrån vilket decennium de kom till Sverige framträder en delvis annorlunda bild. De arbetare som invandrat på 1990-talet hade en medellön på 16 300 kronor i månaden medan medellönen för de arbetare som immigrerat på 1980-talet och 1970-talet var 17 000 respektive 18 300 kronor i månaden. Därmed var medellönen 300 kronor högre för de arbetare som invandrat under 1970-talet än för svenskfödda arbetare.
Detta samband är inte lika tydligt i gruppen tjänstemän. Medellönen är då högst bland dem som invandrat 1990 eller senare, men detta samband visar sig endast gälla för dem som är födda i Norden samt Västeuropa och OECD-länderna.
– Att lönen stiger och utjämnas med tiden inom arbetaryrkena visar att våra kollektivavtal motverkar lönediskriminering på grund av födelseland. Detta är naturligtvis bra för dem som har kommit in och etablerat sig på arbetsmarknaden. Den stora frågan vi måste ta uti med är hur utlandsfödda ska ges samma möjligheter till alla delar av arbetsmarknaden som svenskfödda. Då handlar det inte bara om rätten till ett jobb utan också om rätten till ett jobb som motsvarar ens kvalifikationer, säger Erland Olauson och pekar på att många utlandsfödda har kvalifikationer som överstiger de jobb de erbjuds.
För mer information kontakta LOs pressinformation
//Bengt Eriksson