År: 2005

Vid statsministerns frågestund i riksdagen gav Göran Persson stöd för vänsterpartiets krav att stärka yttrandefriheten för de anställda. På en fråga från Ingrid Burman, 1:e vice ordförande (v), svarade statsministern att lagen ska ses över för att utvidga meddelarfriheten till att omfatta anställda i offentlig verksamhet som läggs ut på entreprenad.
 

– Vi är glada att regeringen äntligen vaknat och nu stödjer detta krav, vänsterpartiet vill gå vidare och även förstärka de privatanställdas meddelarfrihet, säger Ingrid Burman, 1:e vice ordförande (v).

Stockholms Lokaltrafik har upphandlat trafiken av det franska företaget Connex. De har nyligen sagt upp en facklig förtroendeman, Per Johansson. För svenskt arbetsliv och svensk arbetsrätt är det en mycket uppseendeväckande åtgärd – att tysta en facklig organisation genom att säga upp dess företrädare. Ingrid Burman frågade därför statsministern:

– Vilket ansvar har ett kommunalt ägt bolag när tjänster upphandlas för att de som utför tjänsterna inte kränker fackliga rättigheter? Vilket ansvar anser statsministern att ett kommunalt ägt bolag har för säkerheten när man upphandlar tjänster? Kan det kommunala bolaget friskriva sig från ansvaret genom upphandling, frågade Ingrid Burman.

Statsminister Göran Persson var mycket tydlig i sina svar:

– Respekten för fackliga rättigheter och respekten för svensk lag är naturligtvis sådant som åvilar alla aktörer, i allra högsta grad dem som är aktörer på uppdrag av en offentlig uppdragsgivare. De som kränker de fackliga rättigheterna kränker också den svenska modellen. Det tar jag bestämt avstånd ifrån, sa statsministern.

– Jag förutsätter att säkerhetsfrågorna följer med operatörsansvaret. Är man operatör för en verksamhet har man också att se till att det sker på ett sätt som är säkert. Allt annat tycker jag vore mycket märkligt, hävdade Göran Persson.

-Jag tolkar det så att när offentliga uppdragsgivare upphandlar har de ett ansvar för att det upphandlande bolaget, de som utför tjänsten, tar ett ansvar när det gäller fackliga rättigheter. I ett individuellt fall skulle SL ha ett ansvar. Jag tackar särskilt för det svaret, sa Ingrid Burman.

Ingrid Burman konstaterade att när offentlig verksamhet övergår i privat regi så begränsas meddelarfriheten och yttrandefriheten för arbetstagarna. Burman frågade om statsministern tänker ta något initiativ för att stärka de anställdas rättigheter?

– För min del, efter vad som har hänt i samband med Connex, tycker jag att det är dags att se över hela lagstiftningen för att se om vi ska utvidga meddelarfriheten till att också omfatta sådant som bedrivs i entreprenadregi, svarade Göran Persson.

Ingrid Burman anser yttrandefriheten på arbetsplatserna är en viktig fråga med tanke på det stora antalet osäkra och otrygga anställningar. Vänsterpartiet vill minska antalet anställningsformer och att heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet.

Vänsterpartiet har under många år lagt en motion i riksdagen där partiet kräver stärkt meddelarfrihet för alla anställda. Klicka här för att läsa motionen.

Vänsterpartiets partistyrelse har antagit ett uttalande där man kräver att Per Johansson ska återanställas och att SL inte ska acceptera att Connex kränker fackliga rättigheter. Klicka här för att läsa uttalandet.

”Vi har i Sverige länge kunnat vara stolta över att inget rasistiskt eller främlingsfientligt parti finns invalt i riksdagen. Vi är från vänsterpartiets sida inte längre så säkra på den saken.”
Så kommenterar vänsterpartiets verkställande utskott de krav på fler poliser och hårdare tag i svenska förorter som rests av folkpartiet i samband med upploppen i Frankrike.

Under riksdagens debatt om flyktingpolitiken uttryckte folkpartiets integrationspolitiske talesman Mauricio Rojas oro för att en situation liknande den som nu råder i Frankrikes förorter också kan bli verklighet här i Sverige. Och folkpartiets förslag till lösning är enkel: hårdare tag och fler poliser.

 Som en kommentar på Rojas och andra folkpartisters reaktioner på upploppen i Frankrike antog vänsterpartiets verkställande utskott vid sitt möte på fredagen följande uttalande:

Frankrikes förorter står i brand. De senaste veckorna har flera förorter härjats av upplopp och våldsamma sammanstötningar. Det självklara måste förstås sägas; de våldshandlingar som upprepar sig natt efter natt måste får ett slut. Människors trygghet i vardagen är bland det viktigaste i livet. Men det har aldrig varit den franska högerregeringens främsta intresse. Istället utnyttjar man den uppkomna situationen för att ropa på fler poliser, hårdare tag och underblåsa främlingsfientliga stämningar. Nu har också rasisterna fått upp vittring på spåret. Franska Nationella fronten talar om ett genombrott för de egna idéerna när inrikesminister Sarkozy nu vill ”kasta ut” de som gripits för våldsamheter och genomgående talar om förortsborna i icke-mänskliga termer av ”slödder”.

I Sverige tar folkpartiet åter på sig rollen att stigmatisera invandrade i allmänhet. Efter den senaste valrörelsen då folkpartiet reste krav på språktest som krav på medborgarskap har många undrat vad som hänt med de liberala värderingarna i folkpartiet. Nu har vi fått svaret. Integrationspolitik på folkpartiets vis betyder att människor jagas av polis. Vi har i Sverige länge kunnat vara stolta över att inget rasistiskt eller främlingsfientligt parti finns invalt i riksdagen. Vi är från vänsterpartiets sida inte längre så säkra på den saken.

Det finns ett annat svar. Det som sker saknar inte bakgrund. I många år har klassklyftorna i det franska samhället vuxit bortom kontroll, och den rasistiskt färgade segregationspolitiken har inte haft mycket annat att erbjuda förortens befolkning än nedskärningar, marginalisering och arbetslöshet. Rätten till arbete, utbildning och en värdig bostad förvägras breda befolkningslager i ett Frankrike som genomgått det nyliberala stålbadet. I Sverige har en i stora stycken misslyckad integrationspolitik inte förmått bryta marginalisering och göra upp med arbetslöshet och diskriminering.

Vi vill att alla människor ska kunna ha rätten till arbete och full sysselsättning måste därför vara den viktigaste politiska frågan. Rätten till en bostad med rimlig hyra och en bostadspolitik som bryter upp den verkliga segregationen i de etniskt homogena villaförorterna och storstädernas innerområden är en nödvändighet. Färre poliser har aldrig varit en vänsterfråga, men att ha en poliskår med lokal förankring och metoder som fungerar i dialog med befolkningen är det. Den strukturella rasismen måste brytas med en generell välfärdspolitik och aktiva insatser mot diskriminering. Detta är också huvuddragen i en plattform för kampen mot rasism och diskriminering som vi inom kort kommer att presentera.

Vänsterpartiets verkställande utskott 2005-11-11

Fler flyktingar får stanna
Idag fattade riksdagen beslut om den lag som ger många flyktingar chans att stanna i Sverige. Beslutet får en symbolisk innebörd då det är årsdagen av Kristallnatten, som inträffade 1938.
-Vi fortsätter kämpa för allmän flyktingamnesti. Men den lag vi idag beslutat om är ett steg mot en mer human flyktingpolitik, säger riksdagsledamoten Kalle Larsson.

Fler flyktingar får stanna
Idag fattade riksdagen beslut om den lag som ger många flyktingar chans att stanna i Sverige. Beslutet får en symbolisk innebörd då det är årsdagen av Kristallnatten, som inträffade 1938.
-Vi fortsätter kämpa för allmän flyktingamnesti. Men den lag vi idag beslutat om är ett steg mot en mer human flyktingpolitik, säger riksdagsledamoten Kalle Larsson.

Idag, på årsdagen av kristallnatten den 9 november, demonstrerar vänsterpartiet tillsammans med nätverket Flyktingamnesti 2005 på flera håll i landet för amnesti och upprättelse för landets flyktingar. Demonstrationer genomförs bland annat i Stockholm, Göteborg, Lund och Malmö.

I sitt tal i riksdagen gjorde Kalle Larsson kopplingen mellan kampen för en human flyktingpolitik och kampen mot rasismen:

– 1938 angreps synagogor, judiska bostäder och butiker över hela Tyskland. Hundratals dödades och tusentals fördes till koncentrationsläger. Kristallnatten står som symbol för kulmen på den europeiska rasismens blodiga århundrade. Låt det aldrig hända igen.

Den nya lagen träder i kraft den 15 november i år och innebär bland annat att barnfamiljer och de vars avvisning inte kunnat genomföras med tvång, ska få en ny prövning. Vid prövningen ska Migrationsverket ta hänsyn till den tid som barnet varit i landet och deras sociala situation. Tidigare avvisningsbeslut ska inte verkställas under tiden. Det innebär att de flesta barnfamiljerna kan få stanna.