Skip to main content

År: 2005

Reform som gynnar de rika

Varför skall vi använda skattemedel till att städa hemma hos fullt friska och välbeställda när behoven av fler anställda inom vård och omsorg är så stora? skriver företrädare för vänsterpartiet med anledning av moderaternas förslag om så kallat Rutavdrag.

Med jämna mellanrum återkommer moderaternas förslag att subventionera hushållsnära tjänster. I kommunfullmäktige den 16 november är det dags igen. Argumenten och siffrorna bladas friskt men den viktigaste frågan lämnas obesvarad: Varför skall vi använda skattemedel till att städa hemma hos fullt friska och välbeställda när behoven av fler anställda inom vård och omsorg är så stora?
I moderaternas motion påstås att subventionerade hushållstjänster skulle skapa jobb, minska utnyttjandet av svart arbetskraft och ge ett stöd till barnfamiljer. Det finns svaga belägg för detta i de försök som genomförts i Danmark och i Finland.
I Danmark visade en utvärdering att de ”skapade” tjänsterna i realiteten innebar deltidsanställningar på cirka 16 timmar per vecka.



Tvingas till anpassningUtvecklingen på arbetsmarknaden i Sverige går mot fler timanställningar. Timanställningarna är ett av de stora problemen på dagens arbetsmarknad. De arbetande tvingas anpassa sig efter arbetsplatsen och inte tvärt om, vilket vore det rimliga. När vänsterpartiet vill hejda utvecklingen mot fler timanställningar och ofrivilliga deltidstjänster vill moderaterna påskynda denna genom skattesubventioner.
Det danska systemet genomgick flera förändringar, eftersom förslaget visade sig vara ineffektivt. Försöket i Danmark resulterade i att kommunerna tog mindre ansvar. Äldre människor i behov av hemtjänst hänvisades till det privata systemet vilket kostade staten upp emot en halv miljard danska kronor.
En utvärdering av det finska försöket presenterades tidigare i år av ett ekonomiskt forskningsinstitut på uppdrag av finska Arbetsministeriet. En sammanfattning återges i en rapport från Konjunkturinstitutet. Systemet har visat sig vara ett fiasko. Endast fem procent av hushållen nyttjade avdraget.
Det är de rika som har vunnit på det finska systemet. Höginkomsttagare, personer med över 360 000 kronor i årsinkomst, var kraftigt överrepresenterade bland dem som utnyttjade avdragen. Hälften av dem som köpt subventionerade tjänster uppgav att de skulle ha gjort det även om de inte var subventionerade. En bonus för dem som egentligen inte behövde den, således.



Finska modellenEftersom moderaterna vill införa den finska modellen i Göteborg är det uppenbart att de vill införa ett system som främst de med årsinkomster över 360 000 kronor är betjänta av. Nu kommer moderaterna att hävda att subventionerna är till för alla. Vi ser med spänning fram mot räkneexemplen i fullmäktige när moderaterna skall visa hur även kommunalare, handelsanställda och städpersonal får råd med städhjälp hemma.
I den finska modellen beviljas skattesubventioner på allt från byggnads- och reparationsarbete och vård och omsorg till gårds- och trädgårdstjänster och hushållstjänster. Av köpen var hela 85 procent olika former av renoveringsarbeten, alltså ett slags permanent Rotbidrag. Moderaterna jämför i sin motion Rotavdraget (renovering, ombyggnad och tillbyggnad) med ett Rutavdrag (renhållning, underhåll och tvätt) och visar därmed att man inte förstått poängen med Rotavdrag. Rot är tänkt som ett konjunkturinstrument i lågkonjunkturer.



Dubbelt så mångaÅr 2003 kostade avdragen den finska staten 830 miljoner och kostnaden för de finska hushållen låg på runda 650 miljoner kronor. Detta gav, högt räknat, bara 3 000 jobb, endast 0,1-0,2 procent av sysselsättningen i Finland. För samma summa skulle man kunna anställa nästan dubbelt så många i offentlig sektor. Subventionsdelen för städning, vård och omsorg har bara skapat mellan 560 och 744 årsarbeten.
I motionen framhåller moderaterna att svarta jobb blir vita genom skattesubventioner. Vänsterpartiet menar att brott bekämpas genom förebyggande åtgärder och polisiärt arbete. Vilka andra kriminella element vill moderaterna belöna med lättare regler och subventioner? Skall notoriska fortkörare ges höjda hastighetsgränser och sänkta böter?
Skall ekobrottslingar ges sänkt skatt?
Vänsterpartiet har i motioner till riksdagen föreslagit åtgärder för att bekämpa ekonomisk brottslighet och straffa dem som utnyttjar papperslösa flyktingar till svartjobb.
Efter en snabb koll i telefonkatalogen och ett par telefonsamtal kan vi konstatera att det, i Göteborg, går att få städhjälp hemma till en timkostnad om 250-375 kronor. Det är något Göteborgs höginkomsttagare borde ha råd med om de förmår att uppskatta och värdera traditionellt kvinnodominerade yrken och kunskaper.
En verkligt feministisk politik innebär motsatsen till moderaternas politik. Arbetstiden förkortas, kvinnolönerna höjs, föräldraförsäkringen individualiseras, fler anställs inom äldreomsorgen och förskolan, könssegregationen av arbetsmarknaden bryts, deltidstjänster blir heltidstjänster och timanställningarna omvandlas till fasta tjänster.
Det är reformer som skulle underlätta för kvinnor i arbetslivet och för män att ta sitt ansvar i hemmet.
Kvinnors arbete skulle äntligen värderas korrekt.


Eva Olofsson
kommunalråd (v), Göteborg
Juhani Kivinen
ersättare i kommunstyrelsen (v), Göteborg
Lisa Oderstam


feministiskt ansvarig i distrikstyrelsen (v)

Faktablad från Vänsterpartiet

För att finansiera ett välfärdssamhälle krävs skatter. Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att ta ut skatt både på arbete, konsumtion och kapital. Till kapitalskatterna hör skatt på aktievinster och bankräntor. Att äga en fastighet är också ett slags sparande och nästan alla länder tar därför ut en skatt på fastigheter. Men fastighetsskatten får inte ge orimliga konsekvenser.

Nuvarande regler


Från och med 2001 betalar en fastighetsägare 1,0 % i fastighetsskatt på det taxeringsvärde som skattemyndigheten sätter på basis av försäljningspriser i det värdeområde där huset ligger. Skattesatsen 1,0 % är lika för alla oberoende av inkomst. För den som bor i hyreshus är fastighets- skatten inbakad i hyran och ägaren av hyreshuset betalar in fastighetsskatten som uppgår till 0,5 % för flerfamiljshus.


För hushåll med låga inkomster har det införts en begränsningsregel som innebär att fastighets- skatten begränsas till 4 % av hushållsinkomsten.


På den del av taxeringsvärdet som överstiger


3 000 000 kronor tas full fastighetsskatt ut.


Den grupp av människor som valt att bo i hyreslägenhet och i stället satsa på ett fritidshus omfattas inte av begränsningsregeln. Vänster- partiet menar att även dessa bör omfattas. Är man ägare till såväl småhus som fritidshus bör varje enhet behandlas för sig. Det innebär att om man har två fastigheter så skulle den maximala sammanlagda fastighetsskatten uppgå till 8 % av hushållsinkomsten.


Förutom fastighetsskatt så betalar privatpersoner förmögenhetsskatt med 1,5 procent på det belopp som överstiger ett fribelopp. För en ensamstående uppgår fribeloppet till 1 500 000 kronor och för gifta till 3 000 000 kronor.


Från och med inkomståret 2003 gäller också en begränsningsregel för förmögenhetsskatten som tillfälligt lindrar beskattningen för de med lägst inkomster.


Vänsterpartiet anser att gränsbeloppet för begränsningsregeln, idag 3 000 000 kronor, bör höjas, åtminstone till 5 000 000 kronor.


 


Kan tvingas sälja


Ett problem med dagens system är att om hus i t.ex. attraktiva områden säljs för höga priser till kapitalstarka människor så höjs alla taxeringsvärden i samma område. Det kan göra att permanentboende med låga inkomster får svårt att bo kvar genom att de drabbas av en hög fastighetsskatt men även en förmögenhetsskatt på sitt boende. Vänsterpartiet anser att låginkomst- tagare inte ska tvingas lämna sina hem bara för att de bor i ett område där hus köps upp av välbeställda personer. Inte heller ska man behöva låna för att kunna betala sin fastighetsskatt.


Kombinationen av förmögenhets- och fastighets- beskattningen ger i vissa områden en orimlig skattebörda för låginkomsttagare som har ett avbetalt hus med högt taxeringsvärde. De höjda fribeloppen i förmögenhetsbeskattningen räcker inte. Begränsningsregeln vid förmögenhets- beskattningen löser de mest akuta behoven, men det behövs mer generella lösningar för att lösa de orimligheter som fortfarande kan uppstå. Vänsterpartiet anser att man bör begränsa förmögenhetsvärdet för permanenthus till 50 procent av taxeringsvärdet. På så vis skulle ”normala” hus även i attraktiva områden hamna under gränsen för förmögenhetsskatt. De senaste årens höjningar av fribeloppet gör dock att man bör överväga en takregel i samband med en sådan förändring


Alternativ till dagens


fastighetsbeskattning


Ett alternativ till dagens fastighetsskatteuttag skulle kunna vara att ta ut fastighetsskatt som en förmån under inkomst av tjänst. Som grund för denna förmånsbeskattning finns det då två basvärden, ett på marken och ett på byggnaden. Byggnadens värde skulle vara geografiskt neutralt, d v s samma typ av hus får samma värde oavsett var det är beläget. När det gäller markvärdet så sätts ett tak på hur mycket detta skulle få uppgå till. På så sätt skulle man begränsa lägesfaktorns inverkan och därmed undvika orimliga nivåer på fastighetsskatten.


De två basvärdena skulle sedan slås ihop och förmånsbeskattas med en viss procent av värdet och beskattas under inkomst av tjänst och läggas på toppen av inkomsten. På så sätt skulle man skapa ett fördelningspolitiskt instrument i fastighetsskatten, eftersom de med högre inkomst skulle få en högre fastighetsskatt, vid lika fastighetssituation. Procentsatsen som i ett sådant system skulle ligga till grund för förmåns- beskattningen bestäms förslagsvis utifrån dagens statsinkomstnivå på drygt 20 miljarder kronor.


Hyreshus


När det gäller fastighetsskatten för hyreshus så anser vi att en utfasning måste ske på sikt för alla årgångar. Fastighetsskatten på hyreshus har sin bakgrund i önskemålet att omfördela skatteuttaget mellan yngre och äldre fastigheter och ska ses i relation till de räntebidrag som hittills utgått till nyproducerade fastigheter. Idag fördelas inte fastighetsskatten rättvist mellan upplåtelse- formerna.


Bostadsrätter


Den som äger en bostadsrättslägenhet betalar inte fastighetsskatt direkt. Det är bostadsrättsföreningen som betalar fastighetsskatten. Bostadsrätter har ofta mycket höga marknadsvärden och överlåts till höga priser, men ur skattesynpunkt har de lågt förmögenhetsvärde. En idé är att lägga fastighetsskatten direkt på bostadsrätterna. För att undvika dubbelbeskattning bör man då överväga att ta bort skatten för bostadsrättsföreningen.


 

Våra AP-fonder

Vi lever i en globaliserad ekonomi med stora möjligheter. Nya marknader öppnas där det finns stora både materiella och ekologiska behov som måste mötas med en ökad produktion av miljöanpassade produkter. I Sverige har vi också lyckats hävda oss väl i denna globala ekonomi.

Men globaliseringen innebär också problem. I den globala ekonomin styr alltför ofta dom som Göran Persson kallade flinande finansvalpar. En flock som ständigt jagar efter största möjliga vinstutdelning.


 


Det gör att också livskraftiga företag allt oftare slås ut. Slås ut i en konkurrens där det alltför ofta är möjligt att konkurrera genom dålig respekt för fackliga rättigheter och rovdrift på miljön. Flytten av en fabrik för vinterdäck från Gislaved till Portugal var ett omdebatterat exempel. Men det kan lika ofta gälla Dalsland, Blekinge, Bergslagen eller utsatta områden i Norrlands inland. Områden som ofta har en svag arbetsmarknad, där en flytt slår extra hårt.


 


Sverige kan inte stoppa globaliseringen, men vi kan möta den genom att agera smart både i riksdagen och lokalt. Med en aktiv näringspolitik kan vi underlätta för företag att utvecklas i alla regioner. Men det behövs alltid kapital och statens resurser är begränsade.


 


Det fantastiska är då att just i dagens hyperkapitalism finns ett så stort kollektivt kapital. Jag besökte för något år sedan det gamla svenska skogs- och pappersföretaget Billerud i Norrbotten och frågade vem som var huvudägare. Svaret var, två amerikanska pensionsfonder. Ja så är det allt oftare, viktiga ägare av företag i den globala ekonomin, är pensionsfonder som byggts upp genom avstått löneutrymme.


 


Vi har stora sådana fonder också i Sverige, AP fonderna. I fonderna finns pengar som löntagarna avstått för att säkra sina pensioner. Kapitalister och fondförvaltare vill alltid ha snabb avkastning. Löntagare vill också ha avkastning på sina pensionspengar men dom vill också ha jobb både för sig själva och sina barn. För löntagarna vet att i längden kan Sverige bara klar vettiga pensioner om vi också har ett folk i arbete.


 


Därför förslår vänsterpartiet att riksdagen skall säga till regeringen att reglerna för AP fonderna bör förändras för att möjliggöra en mera aktiv näringspolitik. Vi förslår också att riksdagen skall uppmana regeringen att utreda möjligheterna att förbättra tillgången på regionalt riskkapital. Både i Canada och USA har man t.ex. skapat system där en del pensionsmedel från löntagarna sätts av till sådana regionala fonder. De flesta bedömare är ense om att dessa fonder lyckats bra både när det gäller jobb och avkastning. Då bör väl också riksdagen våga uppmana regeringen att undersöka och redovisa om detta kan vara en modell också för Sverige?


 


Men både socialdemokrater och den borgerliga alliansen säger nej, varför? I finansutskottets förslag till avslag säger man uttalat och unisont att fondernas medel inte ska användas i närings- regional- eller ekonomisk politiska syften. Fondernas medel ska tydligen enligt denna majoritet enbart förvaltas så att: ”avkastningen långsiktigt maximeras i förhållande till risken i placeringen.”


 


Ja bättre än ren kvartalskapitalism är ju den målsättningen, men menar majoriteten verkligen att det långsiktigt skulle vara till skada för Sverige, utsatta regioner och pensionärerna om en mindre del av AP medlen avsattes till regionala fonder, och varför vore det till skada om AP fonderna tog vissa näringspolitiska hänsyn i sina beslut?

Yttrandefriheten stärks på jobbet

Vid statsministerns frågestund i riksdagen gav Göran Persson stöd för vänsterpartiets krav att stärka yttrandefriheten för de anställda. På en fråga från Ingrid Burman, 1:e vice ordförande (v), svarade statsministern att lagen ska ses över för att utvidga meddelarfriheten till att omfatta anställda i offentlig verksamhet som läggs ut på entreprenad.
 

– Vi är glada att regeringen äntligen vaknat och nu stödjer detta krav, vänsterpartiet vill gå vidare och även förstärka de privatanställdas meddelarfrihet, säger Ingrid Burman, 1:e vice ordförande (v).

Stockholms Lokaltrafik har upphandlat trafiken av det franska företaget Connex. De har nyligen sagt upp en facklig förtroendeman, Per Johansson. För svenskt arbetsliv och svensk arbetsrätt är det en mycket uppseendeväckande åtgärd – att tysta en facklig organisation genom att säga upp dess företrädare. Ingrid Burman frågade därför statsministern:

– Vilket ansvar har ett kommunalt ägt bolag när tjänster upphandlas för att de som utför tjänsterna inte kränker fackliga rättigheter? Vilket ansvar anser statsministern att ett kommunalt ägt bolag har för säkerheten när man upphandlar tjänster? Kan det kommunala bolaget friskriva sig från ansvaret genom upphandling, frågade Ingrid Burman.

Statsminister Göran Persson var mycket tydlig i sina svar:

– Respekten för fackliga rättigheter och respekten för svensk lag är naturligtvis sådant som åvilar alla aktörer, i allra högsta grad dem som är aktörer på uppdrag av en offentlig uppdragsgivare. De som kränker de fackliga rättigheterna kränker också den svenska modellen. Det tar jag bestämt avstånd ifrån, sa statsministern.

– Jag förutsätter att säkerhetsfrågorna följer med operatörsansvaret. Är man operatör för en verksamhet har man också att se till att det sker på ett sätt som är säkert. Allt annat tycker jag vore mycket märkligt, hävdade Göran Persson.

-Jag tolkar det så att när offentliga uppdragsgivare upphandlar har de ett ansvar för att det upphandlande bolaget, de som utför tjänsten, tar ett ansvar när det gäller fackliga rättigheter. I ett individuellt fall skulle SL ha ett ansvar. Jag tackar särskilt för det svaret, sa Ingrid Burman.

Ingrid Burman konstaterade att när offentlig verksamhet övergår i privat regi så begränsas meddelarfriheten och yttrandefriheten för arbetstagarna. Burman frågade om statsministern tänker ta något initiativ för att stärka de anställdas rättigheter?

– För min del, efter vad som har hänt i samband med Connex, tycker jag att det är dags att se över hela lagstiftningen för att se om vi ska utvidga meddelarfriheten till att också omfatta sådant som bedrivs i entreprenadregi, svarade Göran Persson.

Ingrid Burman anser yttrandefriheten på arbetsplatserna är en viktig fråga med tanke på det stora antalet osäkra och otrygga anställningar. Vänsterpartiet vill minska antalet anställningsformer och att heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet.

Vänsterpartiet har under många år lagt en motion i riksdagen där partiet kräver stärkt meddelarfrihet för alla anställda. Klicka här för att läsa motionen.

Vänsterpartiets partistyrelse har antagit ett uttalande där man kräver att Per Johansson ska återanställas och att SL inte ska acceptera att Connex kränker fackliga rättigheter. Klicka här för att läsa uttalandet.