Inkomstgapet mellan kvinnor och män ökar än mer. Det visar ny statistik från SCB. Den sammanlagda inkomsten ökade med två procent under 2005, men det var männen som fick störst del av lönekakan.

 Medianinkomsten för kvinnor var 175 700, vilket var en ökning med 3100 sedan året innan, medan männens medianinkomst ökade med 4700 kronor till 236 900.
Löneskillnaderna mellan Sveriges olika regioner visar sig också vara stora. De högsta inkomsterna återfinns i Stockholms län. De tio mest välbetalda kommunerna ligger alla runt huvudstaden. Borgholm hamnar längst ner på listan, tätt följt av Åsele, Bjurholm och Pajala. Även malmöborna tjänar dåligt. Staden hamnar på tionde plats, nedifrån räknat med en medianinkomst på 178 100 kronor.
De rikaste svenskarna bor i Danderyd, norr om Stockholm. Men kikar man närmare på siffrorna visar det sig att det är männen som sitter på pengarna. Löneskillnaderna mellan könen är faktiskt som allra störst i de välbetalda kommunerna. I Danderyd tjänar kvinnorna (i medelinkomst räknat!) 273 337 kronor, medan männen tjänar mer än det dubbla. De tjänar nämligen hela 551 029 kronor i snitt per år.

Linnea Nilsson

Inlagd av Rolf Henriksson

Sverige hukar. Carl Bildt förespråkade ockupation av Irak. Även som Sveriges utrikesminister har han försvarat USA:s folkrättsliga brott. Inte ett enda kritiskt ord har utrikesministern formulerat mot detta vidriga krig, som skördar minst 100 människoliv varje dag.

Vad är Sveriges hållning i Irakkriget? undrar Yusra Moshtat, född i Irak, och freds- och konfliktforskaren Jan Öberg.

När Carl Bildt höll sitt utrikespolitiskatal i riksdagen den 14 februari i år kommenterade han det ytterst kritiska läget i Irak med svepande och dunkla formuleringar, som står i bjärt kontrast till den blodiga verklighet som är miljoner irakiers vardag. ­"Utvecklingen i Irak inger stor oro", sade han.

Den krigspolitik som USA och dess allierade bedriver är ett misslyckande av ofantliga mått. Den är ett mänskligt-, politiskt-, och folkrättsligt brott och det enda Sveriges utrikesminister förmår att säga är att "utvecklingen inger stor oro".

Vi påminns dagligen i nyhetssändningar och dagspress om den fortlöpande mänskliga katastrof som kriget innebär. Många av oss känner en förtvivlan bortom alla gränser för den slakt på männi­skoliv som pågår i Irak och vi har rätt att förvänta oss att Sveriges utrikesminister talar i klartext.

Över en miljon människor, har dött i Irak på grund av krig och internationella sanktioner (som Sverige också deltagit i). Ett land trasas sönder i ett orättfärdigt krig, av lögner, missbedömningar och amerikansk okunnighet om villkoren i muslimvärlden.
Människorna i Bagdad tvingas leva i ett slags skymningsvärld där man bokstavligen riskerar livet varje dag vare sig man vistas utomhus eller gömmer sig inomhus bakom stängda dörrar och fönster.

Det dör omkring hundra personer i Bagdad varje dag till följd av det okontrollerade våldet, som till stor del är ett resultat av begångna misstag från amerikansk sida. Det har sannolikt dött fler människor nu än när mongolerna plundrade Bagdad för åttahundra år sedan; en katastrof som ­staden aldrig riktigt hämtade sig från.

Avslutningsvis säger Carl Bildt, i denna innehållslösa passus om den blodigaste och mest komplicerade av alla pågående konflikter, att en varaktig fred bara kan åstadkommas genom en konstitutionell kompromiss: "Detta förutsätter också en konstruktiv inställning hos grannländerna", hävdar han.

Således inte ett kritiskt ord med udden ­riktad mot USA, som nu följer upp sin misslyckade politik med att skicka ännu fler soldater till Irak, vilket naturligtvis bara kan leda till ett ännu större mänskligt lidande och antagligen också sprida våldet till de delar av landet som hittills i någon mån ­varit förskonade från det.

Sveriges medborgare har rätt att förvänta sig att Sveriges utrikesminister presenterar en plan för hur det internationella samfundet ska hantera situationen i Irak när ockupationstrupperna har lämnat landet. Det behövs också ett nytt tänkande och svenska initiativ beträffande konfliktlösning i Mellanöstern som helhet. Läget i Irak handlar också om Palestina och kärnvapenstaten Israel.

Sverige är militärt alliansfritt, påstår ut­rikesministern, men han går likafullt i Washingtons ledband.
Vi vet sedan tidigare att Carl Bildt tillhörde krigsförespråkarna. Det har han gett uttryck för i olika sammanhang. Gäller detta fortfarande – och framför allt – är det den officiella svenska inställningen?
Som utrikesminister bör Carl Bildt omedelbart klargöra svensk ut­rikespolitik för Mellanöstern. Vad är Sveriges hållning till Irakkriget? Vi tror inte att medborgarna känner till den.

Yusra Moshtat
miljöinspektör från Irak

Jan Öberg
docent, chef för Transnationella
Stiftelsen för Freds- och
Framtidsforskning TFF

Källa: Svd

Inlagd av Rolf Henriksson

Om du är medlem i Vänsterpartiet Uddevalla så kan du få tillgång till medlemssidorna. Där kommer info om olika saker i kommunpolitiska gruppen att redovisas och du kan chatta med andra medlemmar.

Du ansöker om login till medlemssidorna genom att kontakata Rolf Henriksson eller Fredrik Dimberg

Har med stort intresse följt den nya majoritetens politik på avstånd då jag inte längre är aktiv inom kommunalpolitiken i Uddevalla. Jag har tagit del av deras förslag genom massmedia, och det är mer än en gång som jag höjt på ögonbrynen av häpnad. Är det bara av iver att förändra den politiska kartan eller av ren okunskap som det ena efter det andra mer stolliga förslag och uttalande kommer fram?

Det senaste uttalandet som gjort att jag inte längre bara kan sitta vid köksbordet och höja på ögonbrynen är förändringarna inom barnomsorgen. Allt ifrån det så kallade vårdnadsbidraget till privatisering av barnomsorgen. Inte med ett ord har jag läst något om hur dessa förändringar berör barnen! Är det för barnens bästa som man ska slå sönder den bästa och mest pålitliga miljön som barnen känner till utanför hemmet? Där det finns vuxna (förskollärare) som ser mig och följer min utveckling professionellt. Det som är viktigast för föräldrar som har sina barn inom barnomsorgen är tryggheten för det egna barnet; att man har bra pedagogik, små barngrupper och utbildad personal som ser mitt barn, så jag som förälder kan vara lugn när jag är på mitt arbete.

De som känner mig vet att jag inte är främmande för alternativa driftsformer så som föräldra- eller personalkooperativ, men den stora skillnaden är att jag vill att initiativen ska komma underifrån, från dem som vill ta över eller starta egna verksamheter och inte så som majoriteten i Uddevalla nu gör. Pekar med hela handen och kör raecet utifrån ett ovanför perspektiv, utan att tänka på varken barn, föräldrar eller personal.

Med dessa förslag som majoritet nu lagt fram så skapar man en oro bland föräldrar och personal och detta påverkar naturligtvis barnen negativt. Och att sen ha mage att föreslå att personalen på förskolorna skulle utföra andra tjänster så som tvätt och matlagning anser jag speglar ett stort förakt och okunskap för hur verksamheten på förskolorna bedrivs och för hur förskollärarna arbetssituation ser ut. Jag har inte hört ett ord om hur man vill att pedagogiken ska se ut eller hur man ska arbeta med att följa läroplanen för förskolan, för barnens bästa. Det finns ett beslut i barn och utbildningsnämnden att alla beslut ska fattas utifrån ett barnperspektiv. Hur väl förankrade är dessa förslag?

Men detta är kanske inte viktigt för majoriteten, utan det viktigaste verkar vara att slå sönder en väl fungerande verksamhet som speglas av mångfald, kreativitet och flexibilitet med en engagerad personalgrupp till kaos och chock istället.

Katarina Hansson (v) fd. Kommunalråd