Socialminister Göran Hägglund (kd) skriver i GT 4 december att ”Alliansens uppgörelse innebär stora förbättringar för dem som bor i småhus men också för dem som bor i hyreslägenheter eller bostadsrätt”.
Detta är inte sant. Regeringen presenterade i sin budgetproposition ett antal förslag som är direkt fientliga mot hyresgäster i allmänhet och lågavlönade hyresgäster i synnerhet.

 Genom att slopa produktionsstöden drar regeringen ett snabbt penndrag över alla försök att skapa en hållbar bostadssituation för Sveriges bostadslösa och trångbodda. Inte minst för alla de ungdomar som är beroende av att antalet billiga hyresrätter ökar.

De sammanlagda stöden till byggande av hyresrätter på totalt 1300 miljoner kronor tas bort från årsskiftet. Det inkluderar de ökade resurser på 100 miljoner som i vårbudgeten tillfördes investeringsstöden med syftet att öka byggandet av studentbostäder.
Hyresgästföreningen gör bedömningen att byggandet av hyresrätter kommer att minska kraftigt och att orättvisorna mellan boendeformerna kommer att öka.
Borttagandet av räntebidrag och investeringsstöd betyder att månadshyran för en tvåa med en produktionskostnad på 900000 kronor ökar från dagens 4750 kronor till 6125 kronor.

Sänkningen av fastighetsskatten för hyreshus från 0,5 till 0,4 procent motsvarar en hyressänkning med cirka 27 kronor per månad som jämförelse.
Några nya räntebidrag ska inte beviljas. De som redan beviljats tas bort under fem år, vilket drabbar befintliga hyreshus och driver upp hyrorna i såväl hyresrätt som bostadsrätt.
Skälet till att vi har räntebidrag är att de i någon liten mån ska väga upp den förmån villaägarna har med avdragsrätten och när räntebidraget tas bort ökar orättvisorna.
Bostadsföretag som byggt mycket de senaste åren kan drabbas hårt. De får dessutom inte någon sänkt fastighetsskatt eftersom man inte betalar fastighetsskatt de första fem åren.

Riksdagens partier är alla överens om att det behövs mellan 40000 och 50000 nya bostäder varje år de närmaste åren. En del av dessa bör rimligen vara hyresrätter.
Vänsterpartiet anser att andelen hyresrätter bör uppgå till ungefär hälften för att kunna täcka de behov som finns.
Men oavsett vilket måste även staten ta sin del av ansvaret om Sverige ska få en långsiktig och hållbar bostadspolitik med acceptabla hyror som Sveriges hyresgäster har råd att bära.
Detta är den sammantagna effekten av de förslag som finns i budgetpropositionen, vilket regeringen måste ta igen när den ser över beskattningen av boendet för den neutralitet mellan boendeformer som krävs för att gynna hyresrätten och hyresgästen.

Egon Frid från Skövde är riksdagsledamot, ledamot i civilutskottet och
bostadspolitisk talesman för vänsterpartiet.

Av: Gt;s Ledarsektion

Inlagt av Rolf Henriksson

Nära fyra miljarder kronor försvinner från nästa års biståndsbudget. Det står klart efter att moderaterna kört över kd och fp i utrikesutskottet. Enligt utskottets betänkande om biståndsbudgeten, som OmVärlden tagit del av, blir det inga pengar till nya biståndssatsningar 2007.

 Skuldavskrivningar och flyktingmottagande äter upp allt mer av det svenska biståndet. Av de anslagna 26,6 miljarder kronorna försvinner 3,9 miljarder till annat. Det framgår av utrikesutskottets betänkande om det internationella biståndet. Jämfört med tidigare år har avräkningarna från biståndet ökat och uppgår 2007 till 13 procent. Därmed är det osäkert om enprocentmålet uppnås under 2007.

– Biståndspengarna behövs till sociala investeringar för att kunna uppnå millenniemålen, säger en kritisk Magnus Wahlan på Diakonia.

De ökade avräkningarna beror på att 1,5 miljarder kronor till bilaterala skuldavskrivningar kommer att tas från biståndsramen. Pengarna ska tillfalla Exportkreditnämnden (EKN) för att avskriva gamla fordringar.

Men nämndens verkliga kostnader för avskrivningarna tycks vara betydligt lägre. Och om EKN inte behöver pengarna kan de stanna i statsbudgeten och användas till exempelvis skattesänkningar.

Många av utrikesutskottets ledamöter motsatte sig därför denna transaktion. De ansåg att bara en liten del av pengarna faktiskt behövdes till skuldavskrivningar.

– Vi tror inte att de kommer gå åt och pengarna borde ha gått till biståndssatsningar i stället. Det finns en uppenbar risk att vi inte når enprocentmålet nu, säger Holger Gustafsson (kd) som är ledamot i utrikesutskottet.

Enligt Holger Gustafsson kan en stor del av de 1,5 miljarderna nu stanna i statsbudgeten och användas till annat än bistånd. Det beror på hur stora kostnader EKN har vid årets slut. Men han tror inte att EKN kommer behöva mer än 4-5 miljoner kronor.

Magnus Wahlan tvivlar också på att pengarna kommer att behövas hos EKN. I stället blir det bara ”bokföringsmässig transaktion”, menar han.

– Det är inte acceptabelt, säger Wahlan.,

Både kristdemokraterna och folkpartiet gick till val på att behålla enprocentnivån för biståndet. Trots det har inget av partierna reserverat sig mot transaktionen i utrikesutskottet.

Holger Gustafsson berättar att kristdemokraterna ändå tvingades acceptera denna transaktion efter förhandlingar med moderaterna i utskottet.

Magnus Wahlan är besviken på kd, c och fp, som innan valet lovade Diakonia att inte använda pengar från biståndsbudgeten till skuldavskrivningar.

Holger Gustafsson konstaterar dock att transaktionen är helt förenlig med DAC:s regler för hur man får använda biståndspengar.

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet motsatte sig mot förslaget om skuldavskrivningar.

Nils Resare 2006-12-08 OmVärlden.nu

Inlagd av Rolf Henriksson

Vi kan ännu påverka hur stora klimatförändringarna blir i framtiden. Sverige har som långvarig industrination stort ansvar för att minska sina utsläpp av växthusgaser. Kommuner och företag är mycket viktiga i detta arbete. För att stödja dessa viktiga insatser har staten flera styrmedel.