Skip to main content

Ung vänster tar strid för facket

Skrivet av den . Postad i Vänsterpartiet Uddevalla.

Nu går Ung vänster in i striden om salladsbaren Wild’n’Fresh i saluhallen. Ungdomsförbundet stöder Hotell- och restaurangfacket som utfärdat en blockad mot matstället.

 -Unga har det redan tufft på arbetsmarknaden. Om företagen vägrar skriva på avtal blir det ännu värre, säger Thaher Pelaseyed, ordförande för Ung vänster i Göteborg och Bohuslän.

Tecknade inte kollektivavtal
I höstas valde ägaren Sofia Appelgren, 24, att inte teckna kollektivavtal med HRF.
– Två unga tjejer jobbar i salladsbaren och de går miste om sjukpenning och semesterersättning.
– Ungdomars rättigheter kommer att undermineras om fler företag tar efter salladsbarens exempel. Det är fackförbundens uppgift att slåss för våra rättigheter och vi stödjer dem, säger Thaher Pelaseyed.
Enligt Pelaseyed utnyttjar arbetsgivarna faktumet att det svårt för unga att hitta ett arbete.
– Om du söker ett jobb och inte accepterar dåliga arbetsvillkor tar företaget nästa person i kön, säger han.

Av Sofia Strandberg

Inlagd av Rolf Henriksson

Ex-diktatorn Pinochet död

Skrivet av den . Postad i Vänsterpartiet Uddevalla.

Chiles förre president Augusto Pinochet avled på söndagen, 91 år gammal.
Han drabbades av en hjärtinfarkt förra helgen och genomgick en operation, men hade rapporterats må bättre de senaste dagarna.

 Uppgifterna om hans död kom från chilenska tv-stationer och bekräftades efter en stund av sjukhuset.

– Han avled omgiven av sin familj, sade läkaren Juan Ignacio Vergara till reportrar utanför militärsjukhuset i Santiago.

– Vi kommer med fler uppgifter senare i eftermiddag, sade läkaren vid 15-tiden lokal tid.

En kort stund innan Pinochet dog hade läkarna gått ut med en bulletin om att han var på bättringsvägen.

Läkarna beskrev hans tillstånd som "tillfredsställande" och sade att han andades bättre och tränade sina muskler.

 TT_Reuters
Arbetsmyran som blev hjärtlös diktator: Av Nathan Shachar
I början av september 1973 talade det mesta för att Chiles nye ÖB Augusto Pinochet skulle avsluta sin karriär utan buller och rubriker. Han var känd i kasernerna som en samvetsgrann och litet fantasilös arbetsmyra, inte som någon ledartyp.
Flera av de mer färgstarka militära ledare som i hemlighet konspirerade mot Chiles valda regering föraktade honom för vad de tog för hans lojalitet med den vacklande socialistregeringen.

Men omständigheterna knuffade Pinochet in på historiens stora scen.

Drygt ett dygn före kuppmorgonen den 11 september dök några av kuppmännen upp hemma hos Pinochets, mitt under hans dotters födelsedagskalas, och ställde honom inför ett ultimatum:

"Är du med oss eller mot oss?"

Pinochet insåg att "fel" svar skulle kosta honom livet, och motvilligt anslöt han sig till projektet.

Men redan kuppmorgonen, under radiotelefonkonsultationerna mellan sammansvärjningens ledare – angav Pinochet tonen, och var den som hårdast drev den kompromisslösa linjen under stormningen av presidentpalatset.

Det enda sättet för president Salvador Allende att överleva, insisterade Pinochet, var att gå i exil med sin familj.

Det är inte klart om Pinochet studerat Macchiavelli, men hans agerande efter kuppen skulle ha vunnit den florentinske maktfilosofens gillande.

I fråga om skoningslöshet, cynism och intrigspel lämnade Pinochet sina bildade och aristokratiska rivaler långt på efterkälken, och efter bara ett år vid makten var han i praktiken envåldshärskare.

Pinochet har av många fått nästan hela äran för Chiles exempellösa ekonomiska uppsving.

Hans marknadsekonomiska reformer, baserade på nobelpristagaren Milton Friedmans teorier, slog ut många chilenska industrier, men var startskottet för Chiles exportdrivna tillväxtkurva, som fortsätter peka uppåt än i dag.

Naturligtvis var det tacksamt för Pinochet att kunna genomföra strukturomvandlingen utan kritisk press, utan oppositionspartier, utan fackföreningar och utan strejker.

Men det fanns en viktigare och mindre synlig orsak till Chiles framgångar: landets demokratiska tradition, som var så stark att inte ens Pinochet kunde bryta den.

Den borgade för ett minimum av integritet hos ämbetsmän, domare och poliser, i skarp kontrast mot förhållandena i grannländerna, och lockade utländska och inhemska investerare.

Det är ju ett faktum att ekonomins segertåg fortsatte också under demokratiskt styre, och i synnerhet under den socialistiska regeringen 2000-2006.

Pinochet liknade i mycket Spaniens diktator Francisco Franco, med vilken han kom väl överens.

Bägge var alldeles hjärtlösa. Inte ens i segerns ögonblick, då deras fiende krossats, visade de minsta storsinthet, utan mördade meningsmotståndare av ren princip.

Fram till häromåret utspelades all chilensk inrikespolitik i Pinochets skugga.

Men under sina sista år vid makten lyckades president Ricardo Lagos slå en kil mellan Pinochet, försvaret och de bägge politiska partier som har honom att tacka för sin existens.

Pinochets sista år var blev serie förödmjukelser som for hårt fram med hans avsevärda popularitet.

Särskilt bittert måste det ha varit för honom att se sin grundmurade image av kärv och försakande landsfader slås i spillror.

Pinochet var grym och hård, men hans händer var rena, hette det ofta till hans försvar.

Men verkligheten, visade det sig, var mycket annorlunda: Under hela sin styrestid hade Pinochet slagit mynt av sitt ämbete och stoppat undan stora pengar i utländska bankkonton.

 

Inlagd av Rolf Henriksson

Hyresgästerna missgynnas

Skrivet av den . Postad i Vänsterpartiet Uddevalla.

Socialminister Göran Hägglund (kd) skriver i GT 4 december att ”Alliansens uppgörelse innebär stora förbättringar för dem som bor i småhus men också för dem som bor i hyreslägenheter eller bostadsrätt”.
Detta är inte sant. Regeringen presenterade i sin budgetproposition ett antal förslag som är direkt fientliga mot hyresgäster i allmänhet och lågavlönade hyresgäster i synnerhet.

 Genom att slopa produktionsstöden drar regeringen ett snabbt penndrag över alla försök att skapa en hållbar bostadssituation för Sveriges bostadslösa och trångbodda. Inte minst för alla de ungdomar som är beroende av att antalet billiga hyresrätter ökar.

De sammanlagda stöden till byggande av hyresrätter på totalt 1300 miljoner kronor tas bort från årsskiftet. Det inkluderar de ökade resurser på 100 miljoner som i vårbudgeten tillfördes investeringsstöden med syftet att öka byggandet av studentbostäder.
Hyresgästföreningen gör bedömningen att byggandet av hyresrätter kommer att minska kraftigt och att orättvisorna mellan boendeformerna kommer att öka.
Borttagandet av räntebidrag och investeringsstöd betyder att månadshyran för en tvåa med en produktionskostnad på 900000 kronor ökar från dagens 4750 kronor till 6125 kronor.

Sänkningen av fastighetsskatten för hyreshus från 0,5 till 0,4 procent motsvarar en hyressänkning med cirka 27 kronor per månad som jämförelse.
Några nya räntebidrag ska inte beviljas. De som redan beviljats tas bort under fem år, vilket drabbar befintliga hyreshus och driver upp hyrorna i såväl hyresrätt som bostadsrätt.
Skälet till att vi har räntebidrag är att de i någon liten mån ska väga upp den förmån villaägarna har med avdragsrätten och när räntebidraget tas bort ökar orättvisorna.
Bostadsföretag som byggt mycket de senaste åren kan drabbas hårt. De får dessutom inte någon sänkt fastighetsskatt eftersom man inte betalar fastighetsskatt de första fem åren.

Riksdagens partier är alla överens om att det behövs mellan 40000 och 50000 nya bostäder varje år de närmaste åren. En del av dessa bör rimligen vara hyresrätter.
Vänsterpartiet anser att andelen hyresrätter bör uppgå till ungefär hälften för att kunna täcka de behov som finns.
Men oavsett vilket måste även staten ta sin del av ansvaret om Sverige ska få en långsiktig och hållbar bostadspolitik med acceptabla hyror som Sveriges hyresgäster har råd att bära.
Detta är den sammantagna effekten av de förslag som finns i budgetpropositionen, vilket regeringen måste ta igen när den ser över beskattningen av boendet för den neutralitet mellan boendeformer som krävs för att gynna hyresrätten och hyresgästen.

Egon Frid från Skövde är riksdagsledamot, ledamot i civilutskottet och
bostadspolitisk talesman för vänsterpartiet.

Av: Gt;s Ledarsektion

Inlagt av Rolf Henriksson

Regeringen möblerar om i budgeten:

Skrivet av den . Postad i Vänsterpartiet Uddevalla.

Nära fyra miljarder kronor försvinner från nästa års biståndsbudget. Det står klart efter att moderaterna kört över kd och fp i utrikesutskottet. Enligt utskottets betänkande om biståndsbudgeten, som OmVärlden tagit del av, blir det inga pengar till nya biståndssatsningar 2007.

 Skuldavskrivningar och flyktingmottagande äter upp allt mer av det svenska biståndet. Av de anslagna 26,6 miljarder kronorna försvinner 3,9 miljarder till annat. Det framgår av utrikesutskottets betänkande om det internationella biståndet. Jämfört med tidigare år har avräkningarna från biståndet ökat och uppgår 2007 till 13 procent. Därmed är det osäkert om enprocentmålet uppnås under 2007.

– Biståndspengarna behövs till sociala investeringar för att kunna uppnå millenniemålen, säger en kritisk Magnus Wahlan på Diakonia.

De ökade avräkningarna beror på att 1,5 miljarder kronor till bilaterala skuldavskrivningar kommer att tas från biståndsramen. Pengarna ska tillfalla Exportkreditnämnden (EKN) för att avskriva gamla fordringar.

Men nämndens verkliga kostnader för avskrivningarna tycks vara betydligt lägre. Och om EKN inte behöver pengarna kan de stanna i statsbudgeten och användas till exempelvis skattesänkningar.

Många av utrikesutskottets ledamöter motsatte sig därför denna transaktion. De ansåg att bara en liten del av pengarna faktiskt behövdes till skuldavskrivningar.

– Vi tror inte att de kommer gå åt och pengarna borde ha gått till biståndssatsningar i stället. Det finns en uppenbar risk att vi inte når enprocentmålet nu, säger Holger Gustafsson (kd) som är ledamot i utrikesutskottet.

Enligt Holger Gustafsson kan en stor del av de 1,5 miljarderna nu stanna i statsbudgeten och användas till annat än bistånd. Det beror på hur stora kostnader EKN har vid årets slut. Men han tror inte att EKN kommer behöva mer än 4-5 miljoner kronor.

Magnus Wahlan tvivlar också på att pengarna kommer att behövas hos EKN. I stället blir det bara ”bokföringsmässig transaktion”, menar han.

– Det är inte acceptabelt, säger Wahlan.,

Både kristdemokraterna och folkpartiet gick till val på att behålla enprocentnivån för biståndet. Trots det har inget av partierna reserverat sig mot transaktionen i utrikesutskottet.

Holger Gustafsson berättar att kristdemokraterna ändå tvingades acceptera denna transaktion efter förhandlingar med moderaterna i utskottet.

Magnus Wahlan är besviken på kd, c och fp, som innan valet lovade Diakonia att inte använda pengar från biståndsbudgeten till skuldavskrivningar.

Holger Gustafsson konstaterar dock att transaktionen är helt förenlig med DAC:s regler för hur man får använda biståndspengar.

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet motsatte sig mot förslaget om skuldavskrivningar.

Nils Resare 2006-12-08 OmVärlden.nu

Inlagd av Rolf Henriksson